Sista inlägget på ett tag

Det är kaos. Pojkvännen har hittat bloggen. Ja, ni förstår ju själva. Kommer inte kunna skriva här på ett tag igen eller vara aktiv. Men jag kommer tillbaka någon gång. Och Lianna, kämpa på. Jag vet att du klarar detta. Jag tror på dig!

Vet inte vad jag ska skriva. Hur jag ska formulera orden. Finns inga ord för hur jag mår just nu. Känner mig tom, kluven, äcklig, FET, illamående, svullen, obetydlig, hemsk .. inget beskriver det bra nog. Jag är så jävla isslyckad och hopplös.

Ångest

Morgonstund har guld i mun

När jag loggar in här på bloggen och läser dina kommentarer blir jag alldeles varm. Jag vet inte vem du är, hur du ser ut, jag vet egentligen inte så mycket om dig men ändå, ändå betyder dina ord så mycket och för det vill jag bara säga tack. Tack för att du tror på mig när ingen annan gör det, vi ska klara detta!

Har precis njutit av morgonciggen och kaffet svartare än natten. Tycker inte om dagen egentligen men just den morgonstunden i hängstolen på balkongen älskar jag. Alla har gått till skola/jobb och där sitter jag i min ensamhet och tankarna står still så länge jag sitter där, jag känner ett lugn. Ett lugn jag aldrig känner under dagen.

The time isn't right

Maten har varit okej. Har knappt ätit mest druckit så det känns ok. Har dock träningsförbud och får inte lämna huset vilket ger mig panik. Har tränat på rummet så mycket som jag kan, lär fortsätta med det men piercade naveln idag så kan inte göra mycket magövningar eftersom det gör sjukt ont. Ångesten bara växer i mig och blir värre och värre. Får jag inte träna på riktigt snart vet jag inte vad jag gör. Har sagt till pappa att jag måste till skolan tidigare så jag måste sticka hemifrån vid halv åtta (börjar tjugo i elva) så där ska jag till gymmet. För att kompensera för dessa dagarna utan "riktig" träning sticker jag dit efter middagen med mamma också vilket är vid sex tiden. Måste gå ner till mitt nästa möte på idun som är på fredag .. skämdes som jag vet inte vad när jag ställde mig på vågen senast "/.

Jag hatar detta livet men ändå vill jag inte lämna det. Inte än. Jag är inte redo att släppa taget om det enda jag har kontroll över i mitt liv. Det går bara inte.

such a beautliful lie

HATAR denna dagen. Men motivationen är inte borta, ett felsteg, ett misstag och det får inte hända igen. Imorgon är det en ny dag och då är det nya tag som gäller. Träning på morgonen, dagen och kvällen för att kompensera för dessa fyra dagarna utan träning. Min mage gjorde för ont och var för svullen för att jag skulle kunna smita ut och träna efter maten. Kunde inte röra mig knappt, låg bara i sängen och mådde skit. Tårarna rann och jag ville bara bort från detta helvetet.

Hets och panik

Vilken jävla helvetes dag. Vetefan hur många mackor jag har ätit nu PLUS att jag åt 8 chokladpraliner tidigare idag. Så jävla misslyckad. Uppe i miljoner kalorier nu förmodligen. Kan inte spy heller eftersom hela familjen är hemma och jag kan inte cykla till gymmet än för jag får egentligen inte träna. Men efter middagen skiter jag i det för jag måste träna, MÅSTE. Sen får dom idioterna säga vad dom vill. Inte hetsat på veckor och ja vet helt seriöst inte vad som hände nu idag, mår skit..och jag klarar inte av känslan av att vara så full av mat, hatar det. Magen är uppblåst och tårarna bara rinner. Varförvarförvarför?